31 december, tisdag

Det var en ganska svajig början på året för min del. Jag hade precis blivit av med jobbet på apoteket på grund av indragningar, och visste inte riktigt vad jag skulle ta mig till. Jobb var man ju tvungen att ha, vad skulle jag annars göra? Men så började jag vickariera lite smått på Kritans förskola i Limhamn, vilket visade sig vara tusen gånger roligare än apoteket någonsin var.

 

I februari flöt det verkligen på med jobben och jag var både på förskolan och apoteket. Minns hur jag såg fram emot de dagar jag skulle vara på förskolan, och fruktade för dagarna på apoteket. Utöver det var det ganska mycket med gympan, bland annat tävlade jag i min, förmodligen, sista gymnastiktävling någonsin. Vi gick in med ett "pensionärslag" med bara föredetta gymnaster; tränare i föreningen som inte tränat gymnastik på flera år. Men jag är verkligen stolt över vår insats! Kolla gärna in filmen på oss!

 

 

När jag går tillbaka i bloggen och läser inläggen i mars kan jag inte låta bli att skratta till. Inlägget om när en av barnen på dagis faktiskt bajsade PÅ toalettlocket är oslagbart, jag minns hur jag och Sara skrattade så vi låg på golvet, oavbrutet. Det var verkligen en fantastisk tid där på förskolan! Det sades att det var den kallaste mars på flera år, och det var det nog. Jag minns hur vi packade på kläder på barnen och hur alla pedagoger såg ut som michelingubbar så fort vi skulle gå ut. Men mysigt hade vi verkligen!

 

Med april kom våren lite smått, och jag ser på bloggen att jag till och med åt pannkaksfrukost ute i solen. Det är nog den bästa tiden på året det där, när man kan börja fika ute på terrassen. Men utöver det fantastiska vädret och jobbet drunkade jag i styrelsearbete. Jag kämpade verkligen den där sista tiden i föreningen för att kunna lämna ifrån mig mitt uppdrag med gott samvete. Men det gav nog bra resultat, det tror jag!

 

Så kom maj och jag tävlade för sista gången med mina tjejer, som var så fantastiskt duktiga. Jag minns fortfarande hur stoltheten spred sig i hela kroppen när vi kunde köra rondat-flickis som likavarv på tumbling. Fortfarande är jag lite ledsen att filmerna på det råkat raderats, jag hade gett så mycket för att få se dem köra de där varven igen. Som tur är har jag filmat lite på träningarna som jag kan titta på när jag blir alldeles för nostalgisk. Veckan efter tävlingen hade vi avslutning och det är sista gången jag träffade tjejerna, det känns fortfarande väldigt vemodigt. 

 

Som tur var var juni en riktigt bra månad och äntligen tog också Christopher studenten! Det jag var mest nervös över var att våra föräldrar skulle träffas för första gången den dagen, men det gick ju såklart väldigt bra och jag kunde pusta ut. Bara någon vecka därefter åkte jag till Mallorca med mina allra finaste vänner. En riktig må-bra-vecka med sol, bad och långa restaurangbesök. Det var nästan som rehabilitering, och efteråt var vi som pånyttfödda.

 

Under juli var jag ganska mycket nere i sommarstugan med mamma och pappa. Det är ju så mysigt att bara vara där. Och så började jag packa inför flytten, det var riktigt jävla stort. Det var nog i juli som allt blev på riktigt, det var liksom slutet på min barndom på något sätt.

 

Så mycket som hände under augusti har nog aldrig hänt under en månad. Vi flyttade till Halmstad, blev sambos. Och så tio dagars nollning på det. Slut i huvudet, feber, urinvägsinfektion, förkylning. Jag tror jag fick alla sjukdomar under den månaden som en människa normalt har under ett helt år. Men jäklar vad roligt jag hade medan jag inledde mitt nya liv i Halmstad!

I september började vi skolan på riktigt och det var väldigt nervös att inte alls veta vilka krav som ställdes på oss. Men vi alla var nybörjare på det och det tog lärarna hänsyn till. Jag tycker vi löste det väldigt bra. Extra roligt var det att lära känna klassen också, både i och utanför klassrummet!

 

I oktober fick jag skrivarglädjen tillbaka för en stund, det blev en hel del texter då. Det är så skönt att få ut alla känslor i text och jag hoppas innerligt att jag kommer in i en sån period snart igen. Det är så befriande på något sätt. Förutom alla timmar framför ett worddokument den månaden hade jag praktik för första gången under högskoletiden. Så kul att få bekräfta att jag lyckats med mitt yrkesval!

 

Under november hade vi massvis av gäster från skåne på besök. Chrisses vänner, hans familj och Maria och våra mammor. Varenda helg hade vi besök vilket nog fick ner oss på jorden lite igen. Eller ner till Skåne, kanske jag ska säga. Det var som att landa på riktigt i att vara sambos, att bjuda hem vänner och känna oss sådär vuxna och ansvarsfulla.

Så kom december och vi bakade pepparkakor hos Hanna, spelade paketspel hos mig och hade det riktigt mysigt. Och så åkte jag hem såklart, och fick träffa Karolina som jag inte träffat på ett halvår. Och här är jag nu, hemma i min säng och bara njuter av att inte behöva diska, städa toaletten eller handla mat. Imorgon börjar ett nytt år och jag är så otroligt spänd på vad jag ska få vara med om!