13 oktober, lördag

Jag har avvaktat med att skriva tills stressen har lagt sig, men jag har någonstans insett att processen är mer komplex än så. Stressen har blivit som en del av min identitet, och precis som att en person med ätstörningar blir glad när någon kommenterar hur smal den blivit så blir jag glad och stolt när kollegorna påpekar hur sjukt det är att jag är på jobbet redan klockan sju på morgonen. Men i torsdags fick jag faktiskt en tankeställare när världens finaste kollega kom in och pratade allvar med mig. Grym är hon, fina Sara. Och det är så skönt att få prata stress med någon som är där på jobbet. För hur mycket Chrisse än säger så kan jag alltid trolla bort det med att "han förstår inte, han jobbar inte där". 

 

Denna helgen blir en lagom blandning mellan lugn och äventyr. Igårkväll hade jag och Chrisse kvällen helt för oss själva. Vi gjorde hemmagjorda ravioli och sen satt vi och krängde chips framför teven tills klockan blev halv 10 och jag var för trött för att hålla mig vaken. I morse åkte Chrisse för att spela golf och jag ska försöka sitta kvar i soffan hela dagen och bara ta det lugnt. Ikväll ska vi till Eslöv för att fira Kevins 27-årsdag, och imorgon blir det en heldag på Lingvallen utanför Ängelholm med mina gymnaster.